Jules Vernes nyskapande äventyr översatt i hela världen

Av Gunhild Arby

I en tid när vi översvämmas av berättelser ”baserad på en sann historia” är det härligt att få dyka ner i ett äkta hittepå-äventyr med driv och nerv som den värsta Bond-rulle.

Ändå är En världsomsegling under havet absolut inte världsfrånvänd. På ett oefterhärmligt sätt kombineras naturvetenskapliga och tekniska fakta med fantasi och filosofiska funderingar.

Professor Aronnax och hans trogne betjänt Conseil, båda marina nördar i megaformat, har bjudits in till jakt på vad alla tror är en monsterstor narval som på löpande band kvaddar fartyg på olika platser i de sju världshaven. Tillsammans med den råbarkade harpuneraren Ned Land tas de till fånga av den mystiske kapten Nemo. Han visar sig ha konstruerat det häpnadsväckande undervattensfartyg, Nautilus, som alla hitintills tagit för en narval.

Mystisk  och mytisk hämnare

Och nu börjar de verkliga äventyren och upptäckterna: närkamp med blodtörstiga hajar och monstruösa bläckfiskar, drömlika syner av skimrande undervattensskogar och av den sjunkna staden Atlantis. Grottor med jättepärlor som skulle ha gjort den smyckeglada filmstjärnan Elizabeth Taylor grön av avundsjuka. För att inte tala om massakern på mordiska kaskelotvalar.

Vem är den gåtfulle Nemo och varför jagar han runt på haven som en hänsynslös hämnare? Varken läsaren eller professor Aronnax får helt och fullt kläm på detta. Det är som sig bör i en berättelse med mytiska undertoner, där svaren inte alltid är givna och tolkningarna inbjuder till funderingar över liv och död och vad det är att vara människa.

Komplex personlighet

Kapten Nemo framstår ibland som en bitter och hämndgirig flykting, dömd att utan ro och rast genomkorsa farliga farvatten i rasande jakt på dem som ödelagt hans liv. Ibland framskymtar en mildare person, långt från de helt igenom onda Bondskurkarna: en sorgsen och medkännande uppfinnartalang som ömmar för de förtryckta och fattiga i världen. Professor Aronnax oroas och förskräcks av den hämndlystne, men känner medlidande och beundran för den kunnige och välvillige. Mellan raderna kan man utläsa att det är känslor som författaren delar. Han var från tidig ålder fascinerad av teknisk och naturvetenskaplig kunskap och hade också upplevt både fattigdom och utsatthet.

Packade väskan som tolvåring

En världsomsegling under havet är en av de många fantastiska reseberättelser som Jules Verne inledde sin senare så lukrativa författarbana med. Jorden runt på 80 dagar, Till jordens medelpunkt, Månen runt, Den hemlighetsfulla ön med flera anses vara de första science fiction-romanerna och är bland de mest översatta böckerna i hela världen.

Redan som liten var den blivande författaren besatt av resor och äventyr. Tolv år gammal, säger skrönan, packade han resväskan för att ge sig iväg till Indien på ett skepp. Fadern, advokaten, hämtade snabbt hem honom innan fartyget kommit särskilt långt.

Pappan ville att sonen skulle bli jurist som han själv. När Jules efter sin examen hoppade av juridikbanan drog fadern in sitt ekonomiska stöd. Det blev tufft förstås, men unge Verne försökte nu än mer ägna sig åt sina stora intressen, att läsa in sig på tekniska och vetenskapliga framsteg och att skriva.

Skrev för ungdomar

Några knackiga år följde, bland annat som teaterskribent, innan Verne genom Alexander Dumas d. ä (upphovsman till De tre musketörerna) fick kontakt med förläggaren och tidningsmakaren Pierre-Jules Hetzel som gav honom  i uppdrag att skriva följetonger för en ungdomstidskrift.

Och det är förklaringen till att många av det 60-tal märkvärdiga reseäventyr som Verne skapade ursprungligen skrevs för ungdomar, till skillnad från exempelvis Defoes Robinson Crusoe och Dumas´ Greven av Monte Christo, som först senare omarbetats till ungdomsböcker.

För att nå ut till unga lärde sig Jules Verne tidigt att kombinera vetenskap och underhållning på ett sätt som slår an i alla åldrar. Inte minst visste han hur man använder sig av berättartekniskt framgångsrika inslag. De flesta av de stora havsdjur som porträtteras i En världsomsegling under havet har haft en given plats i folktro, populärkultur, vetenskapshistoria och myter. Med sådan hjälp bygger man fängslande och tidlösa berättelser.

10 oktober 2021