Katitzi var först – nu kommer samerna

Av Gunhild Arby

Bra barnböcker påverkar mer än politiska slagord, anser forskaren Olle Widhe. På 1970-talet gav Katitziböckerna romerna en röst. Nu tar samerna plats i barnlitteraturen.

– Det är jätteviktigt med litteratur som ger utrymme för den egna kulturens röst. Det skapar en känsla av samhörighet, ett värde; en typ av empowerment, som visar att jag också har en plats. Plus att andra ser kulturen; att den inte osynliggörs, säger Olle Widhe, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och specialiserad på barnlitteratur.

– Precis som Katitzi skapade ett utrymme för romerna på 70-talet kan man tänka sig att det nu är dags för det samiska att ta plats i barnlitteraturen.

Prisregn

Det går att göra mer än att tänka sig. Det är bara att följa senare års utgivning. Eller för den delen de priser som regnat över den nya samiska litteraturen – böcker som handlar om samer och oftast skrivs av författare med samiskt ursprung.

Ungdomsromanerna Tio över ett (Augustpriset 2016) och Sms från Soppero, båda av Ann-Helén Laestadius, och Himlabrand (Augustnominerad 2021) av Moa Backe Åstot är några exempel. Liksom hyllade Idijärvi-trilogin av Charlotte Cederlund.

Januari 2022 utkom det senaste tillskottet i den framväxande floran av barnlitteratur med sametema: bilderboken Stjärnornas gåva av norska Sissel Horndal.

Så vad beror uppsvinget för den samiska barnlitteraturen på? Och vad betyder det?

– Dagens barnlitteratur har tagit på sig rollen att gestalta många olika slags erfarenhet, samtidigt som frågan om barns rättigheter växt sig stark under senare år. Barn anses också ha rätt till en litteratur som handlar om dem, säger Olle Widhe, som studerat hur etniska grupper framställs i äldre barnböcker.

Alla läste Katitzi

Ett ökat fokus på mänskliga rättigheter under 60- och 70-talen ledde till barnböcker om minoritetsgrupper som samer och romer. Men böckerna med samiskt tema fick inte samma genomslag som de tretton böckerna om Katitzi av romska Katarina Taikon. Möjligen därför att de skrivits av författare som inte hade samiskt ursprung.

Katarina Taikon lyckas förmedla det romska utanförskapet så att läsaren själv kan uppleva det och därför vill ha förändring. Sådana böcker har en särskild kraft, framhåller Olle Widhe

– Katitziböckerna slutar ofta utan att konflikten är löst; hon får ingen lägenhet, hon får inte gå i skolan.

Katitziserien blev otroligt populär och trycktes om så sent som 2015-2018.

– Alla barn läste Katitzi. Det gynnade romska barn och icke-romer fick en förståelse för romer.

Ingen exotifiering

Kan nutida barnböcker med sametema fungera på liknande sätt? Inte otroligt. 1900-talets litteratur tenderade att exotifiera samiska barn. Det sker knappast längre.

Aktuella konflikter och hajpade kulturarbetande samer göder därtill intresset för det samiska.

Till exempel har finsksamiska konstnären Outi Pieski fått göra en uppmärksammad entré  till Nordiska muséet, en dokumentärfilm visar just nu Britta Marakatt-Labbas världsberömda broderier av hotad natur i Sápmi, världens största konstevenemang, Venedigbiennalen, har i år stort fokus på samekonst och jojkande popmusikern Sofia Jannok utsågs förra året till hedersdoktor vid Luleå tekniska högskola.

Samtidigt orsakar vårens regeringsbeslut att tillåta gruvetablering på renbetesland i Kallak (Gállok på lulesamiska) en högljudd samhällsdebatt.

Litteratur som påverkar

Barnböcker kan också bli inlägg i samhällsdebatten.

Enligt Olle Widhe vinner bra barnböcker den politiska striden varje gång. Men bara om det är böcker utan tydliga pekpinnar, betonar han.

– Det som gör barnlitteraturen politisk är inte slagord, utan förmågan att framställa verkligheten på ett nyanserat och motsägelsefullt sätt, så att vi får ta del av perspektiv som vi kan leva oss in i. I barnkonventionens paragrafer kan man läsa om rättigheter, men i litteraturen får man förhålla sig till en annans utsatthet. Litteraturen har genom detta, tycker jag, en större förmåga att påverka.

Om en uppväxt

I Augustvinnande Tio över ett skildrar samen Ann-Helén Laestadius utsattheten hos Kirunaborna som måste flytta på grund av gruvan.

– Det är inte en bok om det samiska, utan en bok om vad det innebär att lämna sin barndom och tryggheten bakom sig och kasta sig ut i något okänt. Gruvan blir en bild för att växa upp. Hon gör det väldigt snyggt. Det är en mycket litterär framställning av en ung människa som råkar ha samiskt ursprung och som tolkar uppväxten genom sin samiska erfarenhet. På det sättet synliggörs det samiska.

22 april 2022

Böcker med samiskt tema, som också finns på samiska språk: Kapitelböcker och ungdom: Tio över ett, Himlabrand, Middagsmörker, Gryningsstjärna, Midnattsljus. Bilderböcker: Lilli, farfar och norrskenet, Stjärnornas gåva, Sampo Lappelill. Vuxen: Aednan, Herrarna satte oss hit, När vi var samer, Koka björn, Stöld.

Det senaste tillskottet i den framväxande floran av barnböcker med samiskt tema. FOTO: Elin Widfeldt

Nordiska museets bakgård har fått en ny entré med samiska förtecken, ritad av Lone-Pia Bach, professor i restaureringskonst vid Kungliga konsthögskolan. FOTO: Gunhild Arby

Finsksamiska konstnären Outi Peski har gjort den konstnärliga gestaltningen, inspirerad av samiska föremål i museets samlingar. Mönstret skapar ett skuggspel som skiftar i takt med dygnets timmar och årstidernas olika ljus. FOTO: Gunhild Arby