Av Gunhild Arby

Visby har sin medeltida ringmur. Greklands näst största stad Thessaloniki har sin betydligt äldre fästningsmur i vackert slitna Ano Poli, stadens äldsta kärna. Här bjuds på oväntad charm och strålande utsikt, högt ovanför det moderna citylivet. Och här, mittemot den vittrande bysantinska stadsmuren, ligger stadens enda barnbokhandel.

Lite otippat, får man nog säga. Och rätt så turistfritt i en så här års svettig stad, fylld till bristningsgränsen med soldyrkande besökare och sanslöst parkerade bilar.

Hit, till barnbokhandeln med det udda namnet Etsi kanoun oi ballerines (Så gör ballerinorna), kommer vi en het junidag efter tips från min grekiskfödda mans svenskfödda brorsdotter Sofia Theodoridou. Hon har tagit med sig sin treåring Alexander för att leta barnböcker på grekiska.

Alexander och hans storebror, femåriga Dorian, bor i Stockholm, men Sofia både pratar och läser grekiska med dem så att de, precis som hon, ska bli tvåspråkiga.

Sofia Theodoridous pappa är född i Grekland. Hon letar ständigt barnböcker på grekiska för att språkdrilla sina barn, 3 och 5 år gamla. FOTO: Gunhild Arby

Bokhandelns exteriörväggar fungerar som skyltfönster. FOTO: Gunhild Arby

Rena rama oasen

Ano Poli där barnbokhandeln ligger betyder Övre staden har jag fått veta. När Thessaloniki eldhärjades av en katastrofal storbrand år 1917 var detta det enda område som klarade sig undan total förödelse.

Vilken tur!

Vi har varit här förut. Vandrat runt bland balkongförsedda vackert patinerade och färggranna 1800-talshus i branta dammiga gränder, spanat in restauranger och kaféer och de överallt sovande katterna. Följt den vindlande muren, ett världsarv från 380-talet, byggt för att skydda det dåtida Thessaloniki, det bysantinska rikets näst viktigaste stad efter Konstaninopel (dagens Istanbul).

Ibland öppnar sig stadens gytter långt nedanför en. Ibland dyker en stilfull kyrka upp utmed en slingrig backe (såklart även den uppsatt på FN-organet Unescos världsarvslista).

Fast just denna junidag har vi med hjälp av bilens navigeringssystem tagit oss till gatuadressen Stergiou Polydoro nr 61 för att spana in bokhandeln Så gör ballerinorna.

Rena rama oasen visar det sig. Tvärsöver gatan en stenlagd bred trottoar. Eller är det ett litet torg? En trädkrona kastar svalkande skuggor över torgstenarna. Några enstaka flanörer släntrar förbi på gångvägen utmed murens solsvedda gräsmatta.

Kaffet lönar sig

Inne i bokhandeln köper vi kaffe, juice, vatten och kakor av Maria Furlan, en av de fyra eldsjälar som driver stället. Under exteriörens röda tegeltak och vita parasoller finns gott om plats att vila soltrötta ben, släcka törsten och njuta av utsikten över den historiska muren.

– Det är kaféet vi drar in pengar på, säger spanskfödda Maria, som är arkeolog.

Hon har fullt upp. Måste ta hand om ett tiotal barn som sitter bänkade runt ett bord vid kafédisken. Här säljs barnböcker, javisst, men bokhandeln fungerar också som bibliotek och plats för olika aktiviteter: målning, lekar och dans.

Ano Polis restaurangliv är brokigt, färgglatt och levande. FOTO: Gunhild Arby

En världsarvsklassad kyrka dyker upp utmed en slingrig backe. FOTO: Gunhild Arby

Långt nedanför området ligger Thessalonikis hamn som än idag ger staden en internationell prägel. FOTO: Gunhild Arby

Fyra år sedan

Eftersom Maria är upptagen med barnen får hemsidan ge svar på hur det en gång började.

Etsi kanoun oi ballerines slog upp porten i november 2022. Fyra kvinnor: en språkforskare som jobbar med barn, en socialarbetare, en konstkonservator, plus arkeologen Maria, insåg att de delade en gemensam dröm om en samlingsplats för böcker och barn.

Och namnet?

Jo, enligt den poetiska texten på hemsidan är Så gör ballerinorna ett ”barnsligt och bekymmerslöst svar” på frågan Hur gör egentligen ballerinorna?

”Ett svar som avslöjar att man inte känner till farorna”.

Ett vågspel alltså. Det var så det började.

Drömmen tog form

Först som en dröm, sedan lite mer uttalat under de fyras kvällsmöten, sedan ännu lite mer formulerat.

Därefter: hårt slit, nya idéer, kontakt med rätt människor, oro, motgångar och en del otur och tur, ända tills det de fyra drömt om äntligen blev verklighet.

Och nu?

Ja nu finns ju drömmen där på plats, med hjälp av en specialanlitad arkitektfirma.

En slingrande trappa leder upp till bokrummen.

Det ser egentligen inte så märkvärdigt ut: lite utspridda kuddar på golven och något som liknar Ikeas lagerhyllor utmed en del av väggarna. Men de tjusiga valven mellan rummen livar upp alltihop.

Provläsning pågår. Här är svalt trots att solljuset silar in från gatan. FOTO: Gunhild Arby.

Sofia letar fynd

Alexanders och Dorians mamma Sofia letar fynd. Parkerar sig vid ett runt bord för att provläsa. Ett milt ljus silar in genom en halvöppen balkongdörr.

Efter en snabbspaning hittar jag flera internationella barnboksverk. Böcker av Alma-prisade australiska Shaun Tan, klassiker av Jules Verne och H.C. Andersen. Jag upptäcker till och med bilderboken Förvandlingen av svenska Anna Höglund översatt till grekiska. Sammantaget  håller urvalet hög kvalitet och lagom bredd.

Och allt är märkligt rofyllt. Så annorlunda mot det hetsiga livet i de moderna delarna av staden.

Vi lämnar Så gör ballerinorna med ett antal nyinköpta alster under armarna och med en känsla av att ha fått vara med om något alldeles särskilt.

Även lille Alexander är nöjd. Särskilt efter att ha hittat en kul räckstång att hänga i på det lilla torget nära muren.

7 augusti 2026

Nöjd Alexander, tre år, har hittat en perfekt räckstång intill muren mitt emot barnbokhandeln. Morfar, Fotis Theodoridis, övervakar. FOTO: Georgios Theodoridis

Nyinköpt grekisk bilderbok gör succé i soffan. FOTO: Filip Danielsson