Oroad. Här signerar författaren Lotta Olsson sin småbarnsbok Ledsen, ett samarbete med bilderboksskaparen Emma AdBåge. FOTO: Gunhild Arby
Lotta Olssons vädjan på jubileet:” Man vill inte ropa ut i mörkret”
Av Gunhild Arby
Mitt under det festpräglade barnboksjubileet på Junibacken i Stockholm höjde författaren Lotta Olsson rösten och vädjade till medierna att öka bevakningen av barnlitteraturen.
– Jag oroar mig för nedmonteringen av barnlitteraturkritiken, sa Lotta Olsson under den paneldebatt som hölls på barnkulturhuset Junibacken i samband med ett storstilat barnboksjubileum den 5 februari.
Alltför få medier har kvar någon slags barnbokskritik påpekade hon.
– Det är för lite, det behövs mer. Kritiken behövs för ett pågående samtal. Man vill inte ropa ut i mörkret. Om det ska skapas något nytt måste det finnas ett mottagande. Det är också en konsumentupplysning. Man måste kunna hitta böckerna.
– Prisade författare recenseras, men det är viktigt att kritiken gräver djupt och brett, inflikade bilderboksskaparen Emma AdBåge, som också deltog i debatten.
Hellsing var drivande
Det blev snabbt utsålt när Junibacken och Svenska Barnboksinstitutet (SBI) bjöd in till festlig samvaro, föredrag och debatt för att fira att det är 30 år sedan Junibacken invigdes, 60 år sedan SBI grundades, och 80 år sedan Lennart Hellsing, en av Sveriges mest frifräsiga barnboksgestalter, debuterade.
I paneldebatten, som fokuserade på bilderboken och leddes av SBIs chef Åsa Warnqvist, deltog förutom Lotta Olsson och Emma AdBåge (båda Hellsingpristagare) även Elina Druker, litteraturprofessor och bilderboksforskare vid Stockholms universitet.
Åsa Warnqvist påminde om att Lennart Hellsing var drivande i inrättandet av SBI. Han ansåg att det behövdes en mötesplats där vuxna kunde samtala om barnlitteratur.
– Nästan alla Hellsings idéer om vad institutet skulle ägna sig åt har förverkligats, konstaterade Åsa Warnqvist nöjt.
I SBIs lokaler vid Odenplan pågår forskning, barnbokssamtal, man delar ut stipendier, ger ut forskningstidskriften Barnboken, kartlägger den svenska barnboksutgivningen, samlar in nyutgiven barnlitteratur, driver ett bibliotek och står tillsammans med Stockholms universitet bakom de två tegelstenarna Den svenska barn- och ungdomslitteraturens historia som gavs ut 2024.
Foträt barnboksvärld
De hellsingska idéerna har burit frukt också på annat vis.
Lotta Olsson berättade att hon inte hade vågat skicka in sitt första manus om det inte varit för Hellsings egensinniga författarskap.
– Han inspirerade också personligen. Barnboksvärlden kan vara ganska foträt. Han var en frisk fläkt med sitt kedjerökande, skålande i mousserande vin och sina färgglada kostymer.
– Det luktar fortfarande rök om hans böcker på SBI, avslöjade Åsa Warnqvist till publikens förnöjelse.
Svenska Barnboksinstitutets chef Åsa Warnqvist fick fart på paneldeltagarna, från vänster Lotta Olsson, Emma AdBåge och Elina Druker. FOTO: Gunhild Arby
Utsålt och fullsatt i samlingssalen intill Villa Villekulla när Junibacken bjöd in till tre jubileer på en gång. FOTO: Gunhild Arby
Dök upp i lila kostym
För Emma AdBåge sitter Hellsings språkglädje, trams och rytm i ryggmärgen sedan hon som tvååring fick rimmen i Äppel päppel upplästa för sig. Och Elina Druker berättade att hennes doktorsavhandling innehöll rätt få då levande personer, men att Hellsing var en av dem.
– Han dök upp till min disputation i lila kostym.
Hellsings ande svävade starkt över jubileet. Även genom den utställning som nyligen tagit form i Junibacken. Den rymmer bland annat en klättringsvänlig ”krokan”, bakelser, en väggmålning om en bagares sorgliga död och andra halsbrytande hellsingska detaljer ur Boken om Bagar Bengtsson. En historia bildsatt av Poul Ströyer som skapade debatt när den kom ut 1966. Så fick man väl inte skriva för barn, ansåg upprörda belackare.
Nydanande barnböcker
Elina Druker höll föredrag om 80 år av gränsöverskridande svensk barnlitteratur och tog särskilt upp den brytpunkt i barnlitteraturen som 1945 års debutanter, Astrid Lindgren, Tove Jansson och Lennart Hellsing stod för. Man gjorde upp med tidigare pedagogiska ideal, pekade på betydelsen av barnets röst, blick och språk. Hellsing blev en nydanare vad gäller lek, humor och rytm.
Hans röst hördes också i avståndstagandet till tidigare moralism. Kanske tydligast uttryckt i den mycket citerade devisen ”All pedagogisk konst är dålig, all god konst är pedagogisk.”
– Kanske lite överciterat, kommenterade Lotta Olsson.
– Jag håller inte riktigt med. Det är klart att det finns pedagogisk konst som är bra. Det beror på vad man lägger i ordet pedagogisk.
Varken Emma AdBåge eller Lotta Olsson sa sig tänka pedagogiskt när de skapar. Lotta Olsson med förtydligandet att ”man kan snudda vid tanken på ett budskap. Vad är det jag vill berätta?”
En del av Junibackens nya utställning om en bok som blev utskälld av vissa när den kom ut 1966. FOTO: Gunhild Arby
Optimistisk professor
Hur mår bilderboken idag? undrade slutligen Åsa Warnqvist efter att ha dragit lite statistik: Sedan 2015 har det i Sverige getts ut 2000-2500 barnböcker varje år (en fördubbling sedan sekelskiftet, undertecknads anmärkning). 800 av dem är bilderböcker.
Elina Druker svarade kort och koncist:
– Bilderboken mår väldigt bra. Det finns pärlor, sa hon.
Med brasklappen att det bland 800 böcker förstås finns mycket som inte håller måttet.
I stort är barnboksprofessorn dock optimistisk om den nordiska bilderboken. Flera generationer bilderbokskapare är verksamma, både sådana som hållit på länge och en rad nykomlingar. De representerar tillsammans en bredd som hon tycker är spännande. Många bra böcker kommer ut.
Att barnboksbevakningen samtidigt minskat är absurt noterade hon.
– Tystnaden är väldigt, väldigt olycklig.
Ljus i tunneln
Lotta Olsson avslutade med lite ljusglimtar.
– För första gången har man haft ett barnboksprogram på Samfundet De Nio. Och den 11 mars ska Svenska Akademien hålla i ett barnbokssamtal.
Sedan tågade hela publiken förbi iscensättningen av Bagar Bengtssons olyckliga frånfälle för att möjligen få en och annan bok signerad av paneldeltagare AdBåge och Olsson, två av Sveriges mest prisade barnboksskapare.
10 februari 2026
Uppdaterad 11 februari 2026
