Det finaste han skapat? Hagmarken på egna gården Humlamaden i Veberöd visar (precis som författaren själv) vägen in till naturen. FOTO: Margareta Casta
Känslan är viktigast för akademiprisade Stefan Casta
Av Gunhild Arby
Naturboksnestorn Stefan Casta tycker att det finaste han skapat är hagmarken på egna gården i skånska Veberöd. Det tycker inte Svenska Akademin som nu gett honom akademins sprillans nya pris, särskilt inrättat för att lyfta fram språklig snits i faktaböcker för barn och unga.
Prissumman är lika stor som den för Augustpriset, 100 000 kronor. Det är inte kattskit i en bransch där många går på knäna. Stefan Casta har sagt det förut, och säger det nu igen när vi ses på bokmässan i Göteborg där han ska ta emot priset:
– I dag är det nästan hopplöst som ung nyetablerad författare att få någon som helst inkomst. Riktigt så var det inte när jag började. Upplagorna har minskat och konkurrensen har hårdnat. Det är så många som skriver. Det är ju jättebra på ett sätt, men det blir tufft.
Priser, priser, priser
Ja, och barnboksutgivningen har ökat, ska tilläggas. Sedan år 2000 mer än fördubblats. Då gavs det ut cirka tusen barn- och ungdomsböcker i Sverige varje år, i dag mer än tvåtusen. Ungefär 400 är faktaböcker, en del med uselt språk, andra stilistiskt högst njutbara.
Sedan debuten på 1980-talet har Stefan Casta haft en fot i två läger, såväl i skönlitteraturen som i faktaboken, och han har prisats både för ungdomsromaner och för faktabilderböcker. För ungdomsboken Spelar död fick han Augustpriset, för Den gröna cirkeln (också det en ungdomsbok), Barnens Romanpris, och för Humlans herbarium tilldelades han och Maj Fagerberg Carl von Linnéplaketten för 2013 års bästa faktabok för barn och unga.
Och så nu då: Svenska Akademins nyinrättade pris ”till framstående författare av sakprosa för barn och unga”.
– Det fina med det är att akademin lyfter upp faktaboken till samma nivå som skönlitteraturen. Man pratar om faktabokens litterära kvalitéer. Det är lite otippat, tycker jag. Om man vågar säga att barn- och ungdomslitteraturen har varit lite åsidosatt så har faktaboken för barn och unga varit ännu mer petad åt sidan.
Guldkantat diplom
Så talar en diplomat. Stefan Casta ger ett lågmält och ödmjukt intryck trots sina priser och ständigt fina recensioner. Till bokmässan kommer han glad, men skadad. Ett svullet knäveck smärtar när vi tar oss uppför trappan, från ett livligt mässområde till en lite lugnare intervjuvrå.
Just i år attackeras mässgolvet av en rekordpublik så man får tränga sig fram i ett aldrig sinande folkhav av bokfans. ”Knö sig”, som det heter på göteborgska.
Här ska Stefan Casta få ta emot svällande blomsterfång, guldkantat diplom och hyllande pristal av juryledamoten Cilla Dalén (som snudd på rör honom till tårar). Samt delta i ett seminarium om sakprosa för barn och unga, suveränt lett av Svenska barnboksinstitutets chef Åsa Warnqvist.
Nöjd (och lite rörd) pristagare på bokmässan i Göteborg 25 september 2026. FOTO: Gunhild Arby
En grattiskram från Svenska Akademiens nytillträdda ständiga sekreterare Ingrid Carlberg, också hon faktaboksförfattare. FOTO: Gunhild Arby
Applåder från samtalsledare Åsa Warnqvist och faktabokskollegorna Sarah Sheppard och Ingrid Carlberg. FOTO: Gunhild Arby
Nu gäller faktion
Jag har följt hans författarskap genom åren, alltsedan 1990-talets succé med Humlans blomsterbok, också den tillsammans med illustratören Maj Fagerberg, en bok som fortfarande lever (trycks och säljs), rätt så unikt i faktaboksvärlden.
Kanske var det då som fröet till dagens hybrider av fakta och fiktion – det som nu kallas faktion – såddes på allvar. Hur som helst är det sedan länge detta som är Stefan Castas faktabokssignum: Ett stämningsmättat berättande, innerliga och laddade bilder av hur det känns att låta sig omslutas av en höstskog, en vårskymning, en svampbacke eller en äng som svämmar över av fluffiga maskrosbollar.
Vare sig man är husmus, humleblomster eller människa.
Impressionist
Likt impressionisterna målar han med små distinkta streck: noga utvalda ord som skapar en levande och lysande berättelse. Allt är också upplysande, även om han själv undviker att tala om kunskap eller lärande.
Syftet är egentligen inte att lära ut något betonar han.
– Jag skriver utifrån någon slags förundran, inte för att jag vet en massa utan för att jag söker efter svar. Jag vill väcka en känsla. Beröra läsarna, sätta i gång något.
När han debuterade var det snarare handfasta fakta om grävlingar eller möss och annat som gällde.
– Sedan dess tycker jag mig ha befunnit mig på en resa mot okänt mål. En resa på djupa vatten. Jag har nästan ett behov av att experimentera och ta risker, sätta mig själv på prov. Annars blir det inte roligt. Gradvis har jag gått från rena fakta till att ge en bredare upplevelse där även språket ska vara en upplevelse.
Den språkliga resan har tagit honom från rena faktaskildringar till berättelser om en drömsk och sagobetonad natur. Som den i familjens egen hage, Sommarhagen, en av fem hagar på gården. FOTO: Margareta Casta
Humlans blomsterbok, först utgiven 1993, säljs fortfarande. Maj Fagerbergs besjälade humla som först förskräckte författare Casta flyger alltså än. ILLUSTRATION: Maj Fagerberg
En sida ur prisbelönta Humlans herbarium (utgiven 2012) som ibland påminner om Humlans blomsterbok; humledrottningen flyger runt här också. I herbariet kan barnen själva klistra in insamlade växter under det bifogade smörpappret, en teknisk finess. ILLUSTRATION: Maj Fagerberg
Helt förskräckt
”Språket, språket, språket”, upprepar han i bokmässans seminarium om sakprosa för barn och unga. Där berättar han också roligt om hur illustratören Maj Fagerberg ringer honom under arbetet med Humlans blomsterbok och meddelar att det kommer att bli en krona på humledrottningens huvud.
Stefan Casta blir ”helt förskräckt”.
– På den tiden var jag rätt allvarlig. Vi hade några riktigt roliga gräl. Maj vann såklart och det är jag så oerhört tacksam för. Hon hade ju rätt.
Ett skäl till Stefan Castas kvalitetsstämpel är att han vinnlagt sig om att samarbeta med några av Sveriges duktigaste illustratörer. På 1990-talet tog han mod till sig och ringde hajpade vetenskapsillustratören Bo Mossberg, mannen bakom mastodontverket Den nordiska floran. Det blev en rad framgångsrika naturböcker med den lilla myran Sofi, ett påhitt av Bo Mossberg.
– Han blev jätteglad när jag ringde. Och när vi väl bestämt arterna i den första boken, en svampbok, fick han fria händer. Han älskade att jobba med de här böckerna. Han ritade upp alla uppslag på smörpapper och la in utrymme för mina texter. Jag fick allt serverat på ett guldfat. Det var bara att börja jobba.
Allt börjar med känslan
Men när jag frågar vad han lärt genom åren; hur han får ihop blandningen av fakta och fiktion, ser han en smula överrumplad ut. Han tänker inte så mycket, säger han. Ofta börjar allt med en känsla. Så var det med den senaste boken, Frö, ett samarbete med konstnären och fotografen Marion Jaklin.
– En försommardag ser jag till min stora häpnad hur tre steglitser plockar frön ur maskrosbollar. Det var en så otroligt vacker syn att jag tänkte ”jag måste skriva om maskrosbollar”.
Steglitserna, fåglar med starka färger i rött, svart och gult, finns förstås med i den färgsprakande bilderboken, en mångfacetterad berättelse om alltings upphov och betydelse från en liten flickas perspektiv. När den kom ut våren 2026 sattes den genast upp på den lista som nätplattformen dPictus upprättar varje år över ”100 outstanding picturebooks”.
Ve och fasa
Från känsla till bok hade då gått flera år. Inte minst faktainsamlingen tar lång tid.
Stefan Casta ”läser jättemycket och letar efter de som verkligen vet någonting”. Sen försvinner 90 procent av allt insamlat innan han börjar skriva.
En del av de saker som kom med i Frö hämtades från botanikern Hans Rydberg i Gnesta, en av Sveriges främsta maskrosexperter. Jo, det finns några sådana; maskrosen visade sig vara en otroligt spännande växt.
Mycket fängslande valdes ändå bort.
– Det blev för tungt att ta med. I en bilderbok är berättelsen allra viktigast, all fakta måste vara fjäderlätt.
Texten skrevs på ett halvår. Frö gjordes sedan ”i lag” med Marion Jaklin. Det tog ett år av dialoger medan illustrationerna växte fram. Stefan petade i texten, Marion lekte med färger och skapade sin egen berättelse i bilderna, medan Stefan hela tiden upprepade samma sak till henne: ”det ska vara fler bollar”.
Och sen, ve och fasa, när allt var klart, sa förlaget…nej.
Ridå för två ledsna bilderboksmakare, som dock inte gav upp. Efter några månaders ytterligare jobb fick de ett okej.
Bo Mossberg, vetenskapsillustratören bakom mastodontverket Den nordiska floran, kom ut som lekfull barnboksekvilibrist i bokserien om den lilla myran Sofi. ILLUSTRATION: Bo Mossberg ur Sofis upptäcktsfärd.
Senaste boken Frö gjordes i ständig dialog med konstnären Marion Jaklin och med inhämtad fakta från Sveriges främsta maskrosexperter. ILLUSTRATION: Marion Jaklin
Signering av Frö, en typisk Casta-faktion. FOTO: Gunhild Arby
Ingen räkmacka
Stefan Casta hade, när nejet kom, gett ut över 70 böcker, några av dem storsäljare. Det garanterar alltså inte en räkmacketillvaro.
Han är noga med att påpeka att det inte går någon nöd på honom själv. Men har tidigare föreslagit (Rapport från en överlevare) att staten går in med stöd till Författarfonden så att fler arbetsstipendier kan delas ut till barnboksskapare.
Trots tuffa villkor pågår i dag ett experimenterande inom faktaboksvärlden som han gläds åt. Inte minst det ökade fokuset på litterärt berättande. Han tycker sig också ha märkt ett nyvaknat intresse för att högläsa faktaböcker.
– Man har upptäckt att du kan stanna upp varsomhelst i en faktabok och starta ett samtal om innehållet utan att barnen tappar koncentrationen. Tvärtom blir koncentrationen ännu bättre.
Förälskad i naturen
Så hur ser utvecklingen ut för hans specialområde: naturboken?
– Framtidens naturböcker kommer att se annorlunda ut kan jag säga. Vi käkar upp meter efter meter av mark med köpcenter och annat. Och vad gör djuren? De flyttar in till stán, där det är mycket bättre att leva än i trista åkerlandskap. I Paris känner man knappt igen sig bland alla nya träd. Vad betyder det för djuren? Bingo! Detta kommer bara att fortsätta. Vi störs ibland, men vi måste lära oss samverka.
Naturboksnestor Stefan Casta planerar redan nästa bok. En flora. Det är oklart om det ska handla om stadens flora, men att det blir något är säkert. Som för många bokmakare har skrivandet blivit ett sätt att leva.
– Jag tror att jag blev författare vid 7 års ålder. Vi hade sommarställe vid Vättern. Där umgicks jag med sädesärlor, abborrar och humlor och förälskade mig i naturen. Jag tänker att jag fortfarande är en 7-åring som vill ställa frågor. Och när någon frågar ”har du lärt dig något svarar jag: Nej, men jag har fått så många nya frågor”.
6 oktober 2026
Poetisk rytm och känsla i Rävens stubbe med illustrationer av Mattias Olsson.
Stefan Casta har vinnlagt sig om att arbeta med några av Sveriges bästa illustratörer. Bild ur En blommas liv med illustration av Sara Lundberg.















