Av Gunhild Arby

Vuxenlitteraturen toppar Dagens Nyheters kulturbevakning medan barnlitteraturen behandlas styvmoderligt. En genomgång av kulturbilagans förstasidor under ett års tid visar att 83 förstasidor av 365 möjliga lyfter fram vuxenboksskapare. Barn- och ungdomsboksskapare lyfts fram på fyra.
Ja, om man ska vara snäll alltså. För egentligen är det bara en förstasida som porträtterar en nu levande barnboksskapare i helfigur.

2 juli 2026 frontar en leende Alice Oseman kulturbilagan DN Kultur. Hon är den brittiska författaren bakom ungdomssuccén Heartstopper, en hbtq-skildring av två tonårskillars kärlekssaga som sålt i tio miljoner ex och blivit Netflix-serie.

Oseman intervjuas i samband med att hon nu efter tio år sätter punkt med en sista bok i serien.

Övriga tre förstasidor med barnbokstema handlar om de nominerade till Augustpriset 2025, om att seriehjälten Fantomen fyller 90 år, och om Astrid Lindgrens tv-serie Vi på Saltkråkan som blev en bok och som nu blivit tv-serie igen.

Barnboksportalen har gått igenom samtliga förstasidor på DNs kulturbilaga mellan 18 augusti 2025 och 17 augusti 2026. 83 helsidesbilder med vuxenlitteraturtema mot 4 helsidor med barnlitteraturfokus talar sitt tydliga språk.

Ont om reportage

Jamen hallå, protesterar nu vän av ordning (eller DNs kulturchef Björn Wiman); DN hör ju till det fåtal medier som regelbundet recenserar barn- och ungdomsböcker. Varje lördag (utom under sommaren) granskas eller tipsas om nyutgåvor och annat barnboksaktuellt på en sida i kulturbilagan.

Javisst, så är det.

Likafullt är det ont om reportage, intervjuer eller andra artiklar som nagelfar eller speglar barnboksvärlden. Det är bland annat därför som barnboksskaparna inte får en plats i solen, medan vuxenboksditona avporträtteras i hel- eller halvfigur på förstasidan.

Jamen, protesterar nu Wiman & co vidare, barnboksrecensionerna får oftast en rubrik på förstasidan, ”ettan” på tidningsspråk.

Så är det förvisso. Men helsidesfoto av barnboksskapare på ettan förekommer alltså bara i ett enda fall. Vuxenboksförfattare avbildas däremot på mer än 50 förstasidor.

DN Kulturs förstasidor med barn- och ungdomsbokfokus. Fyra stycken under ett års tid. Om man räknar in hyllningen av Fantomen, plus en gruppbild på alla nominerade till Augustpriset 2025.

Några av DN Kulturs 83 förstasidor med vuxenbokstema.

Ett skyltfönster

Spelar det någon roll om bokskapare får figurera i stort format på en förstasida? Ja, det får man nog säga. DN Kulturs förstasida är ett skyltfönster; om man så vill en berättelse om vad som anses vara tillräckligt spektakulärt, klick- eller nyhetsmässigt, eller helt enkelt ha den tyngd som krävs för att locka läsare. Därtill speglas här den ansedda kulturredaktionens bedömning av vad som är mest intressant att lyfta fram just nu.

För att inte tala om det reklamvärde som uppstår.

På ettan puffar DN Kultur också gärna för de artikelserier som redaktionen initierat. Under sommaren 2026 har en handfull författare och kritiker (bland andra Göran Greider, Aase Berg och debuterande poeten Tora Andersson) fått skriva om sin relation till stränder under titeln Beach 2026.

Hattmannen får en rubrik

Samma dag som DN Kultur lyfter fram den nya artikelserien på förstasidan publiceras inne i kulturbilagan en intervju med kanadensiska Jon Klassen som tilldelats årets ALMA-pris, världens största barnbokspris. Intervjun om hans braksuccé, bland annat med den storsäljande hatt-serien (Jag vill ha min hatt, Det är inte min hatt och Vi hittade en hatt) får en liten rubrik under den stora ”Beach 26”-illustrationen.

I september 2025 tipsar förstasidan om författare som på Bokmässan i Göteborg fått svara på frågor om kärlek och lust. Ingen barn- eller ungdomsboksskapare finns med bland de tillfrågade.

Och detta är bara några exempel på hur det brukar se ut.

Fick ingen förstasida denna gång. 2026 års ALMA-pristagare Jon Klassen med kompis utanför bokhandeln Bokslukaren i Stockholm som bjöd på ett boksamtal med hattmannen. FOTO: Gunhild Arby

Läskrisen debatterades

Likt Askungen får barn- och ungdomsboksskaparna slita hårt men ändå inte vara med på balen om den elaka styvmodern får bestämma (sorry Björn Wiman, kunde inte låta bli).

I sammanhanget kan det vara värt att påminna om den debattartikel som kulturcheferna på sex svenska tidningar, däribland Wiman, undertecknade hösten 2023. Där krävde de omedelbara politiska insatser för att höja barns och ungas läsförmåga som i mängder av medierapportering omnämnts som läskrisen.

Vad som hänt sedan dess är att alla skolor enligt lag (sedan första juli i år) måste ha ett bemannat skolbibliotek (hur det rent praktiskt ska lösas är ännu oklart). Totalt har också sedan 2024 en dryg miljard anslagits för skolors inköp av skön- och facklitteratur, vilket både bokförlag och handeln jublat åt (särskilt förstås de försäljningskanaler, bland andra adlibris, som har ramavtal med skolor eller kommuner).

När man tolkar innebörden av DN Kulturs förstasidor kan det tyckas att kulturchef Wimans eget bidrag för att sätta strålkastarljuset på de upphovsmakare som kan få unga att känna lust eller intresse för läsning är klent.

Film och tv uppmärksammas också stort

Om man bryter ner förstasidorna i fler kategorier än vuxenlitteratur och barndito ser det ut så här:

Vuxenlitteraturen är tillsammans med film och tv de tema som syns mest (totalt drygt 80 helsidesbilder vardera). Sedan följer i fallande skala idé, debatt, samhälle, historia (60 helsidesbilder), musik (runt 40 bilder) konst, design, arkitektur (också runt 40 bilder), medier, internet och spel (knappt 30 bilder), scen och dans (10+), kulturpolitik (10-).

Humor, serier och populärkultur har fått lika många helsidesbilder som barn- och ungdomslitteratur, det vill säga fyra stycken.

Gränsdragningarna mellan kategorierna är inte alltid helt enkla att göra, därför blir utfallet/antalet lite ungefärligt, men tendensen är ändå tydlig.

Hösten 2023 skrev DNs kulturchef och fem andra kulturchefer under ett upprop med skarpa krav på politiska åtgärder för att öka ungas läsande.

Bokhandeln The English Bookshop i Stockholm skyltar med distinkta tillrop. FOTO: Gunhild Arby

Austen, Christie och Odysseus

Sägas ska att den vuxenlitteratur och de upphovsmakare som lyfts fram är en bred och superintressant blandning av samhällstrender, populärt, spektakulärt och litterärt.

Av de 83 förstasidorna handlar 7 om klassiker: Shakespeare, Simone de Beauvoir, Jane Austen, Agatha Christie, Sonja Åkesson, Homeros Odysseus och antifascisten Amelie Posse. Ja, egentligen får väl Fantomen också räknas dit, kanske också Vi på Saltkråkan.

Svenska författare på förstasidan är bland andra Tone Schunnesson, vars senast bok Ultravåld toppar försäljningslistorna, Lydia Sandgren som intervjuas om uppföljaren till Augustprisade Samlade verk, Mikael Niemi som uppmärksammas därför att hans tornedalsdoftande Koka björn blivit film och Babelkändisen Johannes Anyuru som lojt vilar ut i gröngräset efter att ha svarat på frågor i artikelserien Proustfrågorna.

28 ettor puffar för intervjuer med aktuella internationella stjärnor:

DNs USA-korrespondent Björn af Kleen har tagit sig till bokmässan i Göteborg för att möta Da Vinci-kodens Dan Brown, i Paris träffar sportvetaren och kulturskribenten Johanna Frändén fransyska Vanessa Springare vars bok Samtycket slog ner som en bomb och som nu får presentera uppföljaren Patronym.

Krimförfattaren Jussi Adler Olsen intervjuas i danska Hørsholm om succéserien avdelning Q och DNs förre USA-korre Martin Gelin åker till Amsterdam för ett samtal med historikern och författaren Rutger Bregman som retat upp miljardärseliten genom att hävda att de borde betala mer skatt i stället för att syssla med välgörenhet.

Ja, och DNs brittiska korre Sandra Stiskalo åker till Cambridge för att prata med litteraturvetaren och naturskildraren Robert Macfarlane om professorns senaste bok Har floden ett liv?

Vad sägs om detta, Wiman?

Här uppstår genast en tanke.

Tänk om DNs Frankrikekorre Erik de la Reguera (som i sommar jagat invasiva aggressiva myror i sin kokheta Parislägenhet) fått i uppdrag att dra till Marseille för att där intervjua 2025 års ALMA-pristagare Marion Brunet.

Det hade kunnat bli en snygg förstasida i spännande miljö, med puff till ett högaktuellt samtal om fransyskans Hitchcock-marinerade ungdomstrilogi ILOS som utspelar sig i ett framtida socialt skiktat Marseille härjat av tsunamis, olidliga värmeböljor och livsfarliga havsdjur.

Vad säger du om det, Björn Wiman?

Ja, och ifall du undrar så kommer andra boken i Brunets klimattrilogi på svenska nu i höst.

24 augusti 2026

2025 års ALMA-pristagare, Marion Brunet. Vass samhällskritiker bosatt i Marseille där hennes laddade klimattrilogi ILOS utspelas. Bilden är tagen i Stockholm under en träff med Svenska Barnboksakademien. FOTO: Gunhild Arby